ÅTGÄRDSPROGRAMMET ÖNSKAR EDER ALLA EN RIKTIGT GOD JUL!
ÅTGÄRDSPROGRAMMET ÖNSKAR SAMTLIGA VÅRDNADSHAVARE HJÄRTLIGT VÄLKOMNA TILL ETT SPÄNNANDE FÖRÄLDRAMÖTE.
Inledningsvis kommer mötet handla om läsårets stora övergripande tema "Skolinspektion - det finns alltid en brist värd att uppmärksammas". Temat övervakas av den statliga tillsynsmyndigheten Skolinspektionen och sker i samarbete med media, politiker, dyra konsulter från näringslivet samt blandade mellanchefer från förvaltningen. Temat är sprunget ur den inspektion som genomfördes under vårterminen.
Starttiden är satt till 19.00 i aulan men i sedvanlig ordning tillämpas drop-in och det går utmärkt att avbryta pågående presentation för att be om ett parkeringstillstånd. Presentationen av temat beräknas ta drygt 15 minuter och övriga frågor begränsas i år till 120 minuter. För att spara tid kan Åtgärdsprogrammet redan här ge svar på några vanliga frågor:
Ja, det är mat som serveras.
Ja, maten serveras varje dag på bestämda tider.
Det finns inte möjlighet att dela ut Nutrilett till de som inte tycker om maten.
Ja, det stämmer att det förekommer såväl lök i den lagade maten som i salladen.
Nej, Fridas pappa Kenneth som jobbar i restaurang får inte komma tala om för personalen hur fan man lagar en riktig lasagne med riktigt jävla kött.
Nej, personalen har ingen som helst uppfattning om näringsinnehållet i maten som serveras utan ser gärna Theos mamma Joy som arbetar som PT berättar det på en av kompetensutvecklingsdagarna.
I enlighet med de brister som påtalades i Skolinspektionens beslut i våras så kommer arbetet se ut på följande sätt.
1. Undervisning och lärande.
Under läsåret kommer eleverna uteslutande att arbeta med att planera sin undervisning. De senaste helt obekräftade och ovetenskapliga forskningsrönen visar att det bästa sättet att lära sig är genom att på ett demokratiskt sätt planera undervisningen. Läraren kommer att säkerställa kvaliteten genom att dokumentera det som planeras.
2. Extra anpassningar och särskilt stöd.
Eftersom eleverna är fullt upptagna med att planera undervisningen så kommer lärarna till största del att skriva extra anpassningar för samtliga elever i samtliga ämnen. Efter 6 veckor utvärderas de extra anpassningarna och då de troligtvis inte gett någon effekt så testar man nya extra anpassningar. Särskilt stöd beslutar Åtgärdsprogrammet om och innebär att eleven får en extra resurs i form av en specialpedagog i klassrummet som lär ut det som eleverna planerat.
3. Betyg och bedömning.
Här arbetar Åtgärdsprogrammet uteslutande med kunskapsmatriser. Det finns inga genvägar till en perfekt bedömning utan det sker endast genom ett kompromisslöst slitande med matriser. För att göra eleverna mer delaktiga i bedömningen så kommer även eleverna få fylla i en bedömningsmatris. Därefter ska varje elev och lärare jämföra matriser och uppnå konsensus för en tredje matris som sedan utgör betygsunderlaget.
4. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling.
Detta är ett ämne som ligger Åtgärdsprogrammet varmt om hjärtat. Förutom att det sitter uppe tydliga samspelsregler i varje klassrum så kommer varje morgon inledas med 20 minuter kompismassage. Om någon trots detta blir kränkt så finns det en plan mot kränkande behandling som man kan få läsa. Dessutom dokumenteras alla kränkningar och sparas i en pärm.
5. Förutsättningar för lärande och trygghet.
Att lärmiljön är viktig vet alla. Därför ska varje elev ges möjligheten att skapa sin egen lärmiljö. För vem vet väl bättre än eleven själv om hur och var man lär sig bäst? Åtgärdsprogrammet kommer att lägga ner oerhörda resurser på att investera i kokonger, sängar, stall, studsmattor och viktorianska biblioteket. God lärmiljö är lika med trygghet och då får det så klart kosta hur mycket som helst.
6. Styrning och utvecklande av verksamheten.
Under merparten av läsåret kommer styrningen att ske genom olika strukturer formade i dokument och handlingsplaner. Uppkommer något som faller utanför ramen så kommer det att dokumenteras, avhandlas i en arbetsgrupp, diskuteras på ett APT för att sedan mynna ut i en ny handlingsplan för att säkerställa hur man ska agera om samma situation på nytt skulle uppstå. Viktigt att betona är att dessa handlingsplaner måste vara levande dokument och som därmed utvärderas och revideras så gott som varje vecka.
Vidare arbetar Åtgärdsprogrammet med kollegialt lärande. Förut lärde sig inte kollegiet av varandra vilket man nu gör. Det viktiga är att det sker inom ramen för en workshop för att på så vis minimera risken för vanligt lärande.
7. Ytterligare brister
Här ber Åtgärdsprogrammet er vårdnadshavare om hjälp. Så här i början av terminen önskar Åtgärdsprogrammet att alla vårdnadshavare mejlar och ringer in om olika brister. Det kan vara om precis vad som helst, stort som smått. Just i uppstarten finns det gott om utrymme att lära känna varandra genom ett längre telefonsamtal alternativt genom ett mejl skrivet i affekt. Önskemålen kommer sedan att distribueras ut till det som förra året benämndes som klassföreståndare men som i år heter studycoach vilka kommer att dokumentera bristerna i en pärm.
Mycket välkomna!
INFORMATION OM MILJÖTEMA
Under maj månad har Åtgärdsprogrammet startat upp läsårets sista tema, ett miljötema med rubriken "Maskrosor kan också hälsa". Detta sammanfaller påpassligt nog samtidigt som skolans nytillträdda rektor med full kraft håller på att implementera en ny grön strategi. Ett av målen är att skolan under nästa läsår inte bara ska bli fossilfri utan faktiskt också ska återskapa fossiler och fossilt bränsle.
Vidare finns det planer på att köpa in en egen biosfär för att på så sätt underlätta för andra typer av gröna lösningar såsom att exempelvis odla läkande mossa som kan användas av skolsyster istället för plåster på människosår men också på de eventuella sår som kan komma att uppstå på de vildhästar som från och med augusti ska ströva fritt på skolgården samt i korridorer och klassrum. Det finns även ett löfte om att skolan på 100 dagar ska bli helt självförsörjande med alltifrån en regnskog, ett litet hav, djuruppfödning, egna slakterier samt en intakt genmodifierad personalstyrka som aldrig blir sjuka eller utbrända.
Samtliga ämnen kommer att beröra miljöfrågor på ett eller annat sätt. I de naturorienterade ämnena kommer eleverna främst att fokusera på bottenfärger till båtar samt brunkol. Det kommer också genomföras ett ämnesöverskridande projekt mellan teknik och bild där varje elev gör en egen modell av Ringhals i skala 1:10 som man sedan stänger på skolavslutningen.
Även hem- och konsumentkunskap och slöjd har valt att samarbeta under rubriken "Från lamm till lovikavante". Det kommer att genomföras ett obligatoriskt studiebesök i ett slakteri där vi hälsar på lammen innan det är, så att säga, dags att skutta vidare. I Hkk genomförs sedan en grundläggande styckkurs innan man kommer att grilla lammracks på glödande brunkolsbädd. I slöjden kommer ullen dels att användas till att tova ett par icke-binära underkläder och dels till att sticka ett par lovikavantar.
Idrotten kommer att bli minst sagt spännande! All idrott kommer fortsatt att genomföras naturligt i naturen. Frågan har dykt upp från föräldranätverket om detta inte snarare är en besparing men det kan Åtgärdsprogrammet dementera. Att inte lägga några som helst resurser på idrotten utan att istället låta eleverna vistas i skogen utan uppsyn från någon vuxen har inget med ekonomi att göra utan grundar sig i såväl okänd forskning som beprövad oerfarenhet. Betyget i idrott kommer att sättas av rektor och bedömningen grundar sig främst i hur relativt väl och utvecklat eleven kan anpassa sig till okänd terräng samt hur relativt utvecklat komplext eleven kan resonera om okända miljöperspektiv. Det är viktigt att du som vårdnadshavare förklarar för ditt barn innebörden av de här kunskapskraven.
Åtgärdsprogrammet har inte legat på latsidan utan har också arbetat med miljö, så kallad arbetsmiljö. På skolans studiedag har förstelärarna hållit i workshops med titlar som spänt mellan så vitt skilda ämnen som "Hur elever på thailands-semester uppnår kunskapskraven via Skype", "Tillägna dig matematiska strategier genom frigörande dans" till "Den elevfria skolan - utopi eller realistisk framtidsvision?".
Åtgärdsprogrammet fastnade särskilt för ett föredrag om en ny amerikansk strömning - den så kallade "Guilt by association"-pedagogiken (GBAP). I "Guilt by association"-pedagogiken har Åtgärdsprogrammet äntligen lyckats finna det verktyg vi så väl behövt för att kunna skriva den hyllningslåt som Gustav Fridolin i egenskap av skolminister faktiskt förtjänar.
PS. Glöm inte att skicka med ditt barn solceller nästa måndag.